Kunde ha blivit en väldig dyr helg...

Den här helgen fick en annorlunda inledning mot vad jag hade väntat mig kan jag lugnt säga. Jag hade tänkt att jag och tjejerna skulle ha lite mysigt i fredags med lite gott och en ny film, men istället blev det väldigt stressigt då våran lilla kisse Doris blev sjuk. Hon var hängig diarrè och annorlunda mot vanligt. Så klockan halv 4 fredag eftermiddag ringde jag vetrinären som tyckte vi skulle åka till strömsholm eller södra djursjukhuset och katten skulle läggas in...katten är ännu inte försäkrad och jag såg framför mig att sommarsemestern blev lite mindre...Jag pratade med södra och hon berättade att det kostar 1600 att komma in på akuttid sen lägger de på 50% på alla behandlingar...mycket dyrt att ha djur ibland. Det skulle nog ha landat på en 6-7000...

Men jag gjorde valet att stanna hemma med katten, hon var ju liksom inte helt liggande åt lite och lekte lite. Jag kokade fisk åt henne och tvingade i henne vatten, hon är nu lite piggare hon äter för fullt och är på bättringsvägen, inte tiptopp i magen ännu, men har inte det gett sig på måndag eller tisdag ringer jag vetrinären igen.

Så min helg fick en annorlunda inledning...

I lördags var Matilda på ridskolan, hon är så duktig gör framsteg varje vecka. Hon blir nog en riktig hästtjej, tjatar redan om en egen häst:-)

Efter ridskolan åkte tjejerna ut till farmor o farfar, de skulle sova där. Kommer hem nu på eftermiddagen. Så jag har haft en riktig slösöndag hittills, sovmorgon till halv 11 och datorn vid frukosten...

Imorgon är tjejerna hemma från dagis, jag tänkte gå till badhuset med Matilda och träna lite i stora bassängen, hon vill inte gå i den när hon är på simskolan så då tänkte jag att hon och jag kunde göra det tillsammans.

Emma får stanna hemma, mormor kommer och passar henne under tiden. Jag får sedan gottgöra Emma nån dag och gå med bara henne till badhuset för hon kommer bli så sur på mig. Hon visar känslor så tydligt, sätter sig med armarna i kors och ser så butter ut...

Kramar Anna

Post nubila phoebus

Liten börjar bli stor....

Oj vad tiden flyger fram, det känns inte som det var drygt fem år sen som Matilda var bara en liten tjej. Och vad det har hänt saker under denna tid både positiva och en del negativa saker. Precis som brukar kanske...
Och nu helt plötsligt,känns det som, har tiden sprungit i kapp mig och jag måste inse att hon inte är min lilla bebis längre. Klart jag vet att hon inte är "liten" att hon är en tjej på drygt fem år med mycket vilja och envishet. Men ibland önskar jag att hon vore liten, jag har förlorat så mycket på den här tiden då jag varit sjuk och Matilda har fått stå ut med mycket. Jag vill så gärna återgälda henne för det vi missat.
Och nu ska hon börja skolan till hösten, spännande. Vi ska på vårat första infomöte nu på torsdag, undrar vad de säger då. Att vara förälder är en ganska tuff uppgift, men så underbar. Om jag har haft en superjobbig dag och allt har gått emot mig hela dagen, så glömmer jag allt det jobbiga när lilla Emma säger till mig vid läggningen, -mamma, älskar dig!
eller när barnen har bråkat och retat varandra en hel dag, sen sätter sig brevid varandra och håller om varandra och kramas, då är allt bortglömt
eller när Matilda kommer fram till mig helt oförhappandes och säger, -mamma du är snäll, glad och jag älskar dig ända till månen och tillbaka.
Då förstår jag att jag gör nog ett ganska bra "jobb".

Stor kram till er alla.

Anna

ooops....

ett tag sen sist.....


Ja jag är nog inte så bra på det här att hålla min blogg uppdaterad, men jag kan skylla på att jag har haft annat för mig den senaste tiden.
Jag skrev ju sist att nu ska jag återta kontrollen och jag tycker det går väldigt bra, känner mig mycket positiv till mitt beslut. Visst resan är lång men jag har fått alla verktyg jag behöver på resans gång att klara mig på egen hand.
Jag är mycket tacksam för all hjälp jag har fått, ingen nämnd ingen glömd.


Nu ser jag mest fram emot den underbara våren som är på väg, ska bli så härligt att kunna njuta i år med min underbara familj. Och jag längtar ut i trädgården för att få lite ordning där också.


Sen är vi mitt inne i den gigantiska djungel av kakel o klinkers som finns, vi renoverar vårt lilla badrum och ska nu välja kakel, det finns ju allt från 189 till flera tusen per kvadrat. Men det lutar åt vita plattor på väggarna men golvet vilken färg ska man välja, svart,grått, naturfärgat, ja en uppsjö av allt är det.


Kram

Att ta kontroll

Att komma till en punkt i livet som betyder stor förbättring för inte bara mig själv utan för hela min familj är en känsla så skön att den är svår att beskriva i ord.

Mitt liv har varit i en väldigt turbulent period, jag har kastats mellan olika känslor som väcker mycket inom mig.Men att slutligen komma till en punkt som betyder att ta över kontrollen igen.

Med andra ord har jag beslutat att sluta äta mediciner, och jag har faktiskt inte mått så här bra på länge. Och att detta bara är början och det kan bara bli bättre känns så underbart.

Att jag har tagit detta beslut är att jag under en längre tid har besvärats av en massa hemska biverkningar som har varit allt från yrsel till hemska hallucinationer. När jag stod en dag framför en man som bara fanns i mitt huvud och han var allt ifrån en vacker syn, helt demolerad var han, usch bilden finns kvar än... då började jag fundera vad är detta, jag kan inte ha det så här. Byte till en annan medicin, med andra biverkningar fick mig att ta beslutet, nu ska ja banne mig ta tillbaka kontrollen över min kropp!!

Jag tycker inte att det är något fel med att äta medicin mot olika psykiska besvär och de hjälper självklart, men för min del har det mest stjälpt mig den senaste tiden. I början av min depression var den till stor nytta, utan den hade jag inte kunnat klara mig som jag gjort.

Sen säger jag inte att jag är helt återställd för det är jag verkligen inte men jag vill nu prova på andra sätt att bli frisk.

Min sjukgymnast berättade för mig att hon kunde sätta akupunktur mot depression, det hade jag inte någon som helst aning om. Det ska bli spännande att testa.

Stora kramar

Anna

Längtan till våren

lånad bild från nätet

Nu längtar jag till våren, när snön börjar smälta och solen skiner och värmer. Jag längtar tills det börjar droppa från taken, jag längtar till de första snödropparna tittar fram ur jorden. Ja jag längtar så till våren.

Den här vintern har varit underbar, så ljus och jag har mått förvånansvärt bättre än andra trista vintrar. Det har varit härligt med all snö så att barnen kunnat få uppleva en riktig vinter med allt vad det innebär.

Men nu tycker jag att det räcker med snö, och nu i skrivandes stund tittar jag ut och ser då ännu mer snö falla ner....inte mycket men ändå...

Idag klev jag upp jättetidigt...Tobias skulle köra Matilda o Emma till dagis och jag ville hjälpa till så gott jag kunde och säga hejdå. Jag går omkring här hemma som en 87åring...har så ont i ryggen det verkar inte bli mycket bättre, men idag ska jag till kiropraktorn, hoppas hon kan göra lite underverk:-)ialla fall för en kort stund... Mamma kommer och hämtar mig jag kan ju inte köra bil, kan ju knappt lyfta benen. Tur att jag har henne.Tack mamma!

Tobias är i Flen idag, skulle på nån utbildning...så tjejerna får vara länge på dagis idag, inte vad jag vill men jag vet inte hur jag ska göra annars. Det känns så fel att ligga här hemma och dom är på dagis, som tur är så händer det ju inte så ofta. Men vad gör man när man knappt kan gå, hur ska jag då kunna ta hand om dom på ett bra sätt. Ja jag får hoppas att dom har det bra på dagis.

Amor Vincit Omnia

Kram Anna

Ny vecka nya tag

Lånad bild från nätet

Och åter igen har det gått över en vecka.....jaja så kan det bli ibland...

Veckan som varit har väl varit sisådär, lördagen var nog allra värst,

Jag och tjejerna höll på att göra oss i ordning för att åka till stallet då jag fick ett hemskt ryggskott från ingenstans, jag böjde mig bara ner och PANG där satt jag sen...

Men vi åkte iväg, hämtade mamma som skulle med till stallet, smärtan fanns där men var uthärdlig ialla fall. Efter en timme i kylan så åkte vi hemåt, äntligen tänkte jag, humöret började tryta allt mer för nu började smärtan bli outhärdlig. Att köra bil var en pina, kunde knappt lyfta benen, oj vad jag önskade mig en automat då. Hämtade upp Tobias sen hem.

Tog ett VARMT bad, trodde i min vildaste fantasi att det skulle bli bättre... kvällen slutade med att gick o la mig halv6, vid 20tiden ringde jag mamma och bad om starkare medikamenter Fy vad ont det gjorde, jag grät och Tobias visste knappt vad han skulle göra. Jag stod i valet o kvalet om jag skulle ringa akuten...

Så helgen har väl inte vart den bästa med den biten ialla fall, har fortfarande jätte ont, ligger ner kan knappt gå. Ringde min kiropraktor men det fanns inga tider idag, får fint vänta tills imorgon...

Men helgen har haft små ljusa stunder i allt elände också, Matilda har varit så gullig och hjälpt mig upp, hållt mig i handen så jag inte ramlar och sett till att jag har det bra.

På söndagen alla hjärtans dag så överaskade dom mig med en ask choklad när jag kom upp, jag fick en underbar fin bukett blommor. Älskar min familj!!!

Dom får stå ut med mycket när det gäller mig och dom är ändå lika underbara. Ni är fantastiska!!!

Vi fikade på dan med hemmagjorda semlor med ett litet hjärta på, mycket gott! Emma och Matilda var inte alls lika förtjusta i det som jag och Tobias är.

Hoppas ni alla får en underbar dag.

Kram Anna

allt för länge sedan...

Jodå, jag vet att jag varit usel på att blogga sista tiden, får väl skylla på att jag inte haft tid...nej det har helt enkelt varit allt för mycket runt mig och så har väl min inspiration varit lite dålig. Kanske även kommer vara så en tid framöver, men ibland är det ju så även för alla andra, att man helt enkelt inte får tiden att räcka till för allt.

Vad har hänt då på en vecka drygt...faktiskt inte mycket.
Men igår lördag var jag och Tobias till Golden Hits med hans jobb, och oj det var allt för länge sedan man hade så roligt. God mat, jättegott vin (nästan som saft:-) man drack det iallafall likadant:-) och ett kanon roligt sällskap, en superhärlig kväll helt enkelt.
Showen var också kanon, gick i 70tals tema, superduktiga artister, mycket skratt.
Ja det var så länge sedan jag skrattade så mycket. Detta behövde jag verkligen, synd att man inte gör det oftare bara.

Vår Elsa softar i soffan:-)
Pajas

Mys med Doris

Full av Bus

Idag har vi bara softat, åt frukost vid halv 1...skönt att sova länge. Sen har vi plockat, städat, och skurat av golven väldigt välbehövligt eftersom Tobbe har hållt på att gjuta i badrummet och sprungit ut och in med skor.

Barnen var hos farmor o farfar och kom hem vid halv5 tiden. Åt mat tillsammans, och tittade på lite tv med barnen sen. Idag är det ju Matildas favoritprogram på tv, klockan 7 börjar ju ponnyakuten och då sitter hon som klistrad framför tvn.

Och imorgon börjar en ny vecka med nya utmaningar, hoppas på en bra vecka!

Ha det gott.

Kram Anna