ett steg

Jag har så svårt att ta mig för saker ibland, viljan finns men det är att ta steget över den där förbannade tröskeln, det är svårt. Men varför ska det va enkelt då blir det ju ingen match...:-) nej om jag ska ta mig i kragen och gå ut på den där promenaden som jag själv har sagt och som min samtalskontakt jag går till har bett mig göra. Det borde ju va lättare nu när solen skiner och dagarna blir längre, nej jag får sluta med alla bortförklaringar jag har, och de är många...och olika...
jag vet ju att jag mår bättre när jag har varit ute, är mer fylld av energi, är gladare, och definitivt har jag mer ork.

Igår var jag in till stan för att köpa nya skor till tjejerna, hittade likadana till dom...egentligen ville jag att det skulle va olika den här gången men jag vet ju hur det blir, varför fick hon och inte jag, jag vill också ha såna. Och det är inte bara Matilda som säger nåt utan även lilla Emma, starka viljor.

Visar upp nya skorna
Gör Matilda så, kan jag med...

I morse flöt det faktiskt riktigt bra, tills jag sa att nu ska vi snart åka. Matilda fick så ont i magen och började gråta, usch vad jag lider med henne. Och idag var hon tvungen att gå till dagis för jag hade en tid som jag var tvungen att gå på.

Men nu ska vi vara lediga i 4 dagar, ska försöka finna lite lugn här hemma. Och Matilda kanske kan få känna sig trygg när hon vet att vi inte ska lämna henne på dagis. Jag förstår inte varför hon är så nervös.

vår lilla Doris utforskar fågelbadet

Ha det så gott

Kram Anna

Glädjelockar

Igår eftermiddag var vi till frisören, Matilda skulle klippa sig. Hon bara älskar att gå dit, jag har nog aldrig hört ett barn som älskar att klippa sig fast det kanske är färgen som de får i håret som är roligast:-) Men igår blev det ingen färg utan frissan lockade Matildas hår så fint, Matilda sken som en sol när hon var klar. Hon sa: -mamma hon lockade med plattbetongen, hon bara snurrade runt så här, det blev så fint!
det hon menade var ju förstås att hon använde plattången, så nu får väl jag lära mig att locka hennes hår kan ja tänka mig:-) och det gör jag så gärna.

Och det gick så bra när vi var nere på stan, hon behövde inte gå på toa eller jo hon sa det en gång då vi kom ner på stan men det kunde jag avleda bort då hon precis varit på toaletten. Det gick faktiskt bra, men det är ju så att ibland funkar det och ibland inte...



Morgonen idag har innehållt gråt, skrik och panik... inget vidare...
Hon började redan när hon vaknade med att säga att till dagis ville hon inte, jag undrade varför, hon sa bara att jag vill inte, jag vill inte vara ute.
Efter lite prat om det och andra saker kom hon äntligen upp ur sängen och gick till toaletten där satt hon sen i ca 30 minuter, därifrån ropade hon att hon vill inte gå till dagis och att hon inte ville sitta på toa. Jag sa till henne då att hon fick vara hemma med mig idag, och då gick allt mycket lättare...vi åt frukost hon var lite glad och det kändes bra.
Men...sen började det igen, hon undrade om det var roligare på dagis, jag svarade henne att där är ju dina kamrater och du kan leka med dom men att hon gärna fick vara med mig. Hon grät, fick panik, trodde att vi skulle lämna henne, åka ifrån henne.
jag vet inte varför hon säger så, vi har aldrig gjort det och kommer ju aldrig att göra det. Det gör så ont i mammahjärtat när hon säger så. Eller hela situationen gör så ont!
Allt slutade med att Tobbe fick komma hem från jobbet för att hjälpa mig, Matilda vile nu gå till dagis så Tobbe körde henne dit i jobbarbilen och Emma åkte med mig. Väl på dagis så var Matilda redan inne när jag kom, så då kom Ullis (fröken) och tog emot Emma. Det flöt väldigt smidigt, så vi gör så imorgon igen.


Nu har vi fått en tid till att få lite hjälp, mycket skönt!

Ha det gott
kram Anna

Älskade barn

Min älskade tokiga busiga Matilda har det så jobbigt, hon gråter säger att hennes hjärna säger att hon måste. Jag lider med henne så mycket..
Idag vid lämningen på dagis fick jag inte gå utan skulle följa med henne på toaletten där satt hon en bra stund, hon sa att det känns som jag är ledsen som att jag måste gråta. Jag sa till henne att jag skulle krama om henne och behövde hon gråta så fick hon göra det hur mycket hon ville.
Men jag var ju även tvungen att säga till henne att jag måste åka, hon grät ännu mer, satt i mitt knä och bara grät. Mina tårar kom då också jag känner mig så hjälplös...jag vet inte hur jag ska hjälpa mitt barn, allt jag gör blir inte till någon skillnad Mitt inre bara skriker, jag vill vara stark för Matilda men det är så tungt. Men jag finns här alltid för henne!

Personalen på dagis frågar mig hur de ska göra, jag har inget bra svar. Jag har sagt att de får göra vad som känns bäst för Matilda och dom.
Det är svårt för oss att göra vissa saker på dagen att åka iväg eller liknande enklast är att vara hemma i vår trygga miljö. Men det går ju inte alltid, ibland har vi ju tider att passa så är det ju bara...
Nu ska jag fara iväg för att få lite akupunktur, ska nog be att få lite uppiggande nålar...


Hoppas ni alla får en bra dag.
Kram Anna

en känsla av hjälplöshet...

Jag har haft turen att få två så helt underbara barn, fantastiska på alla sätt. Men vad jag känner mig hjälplös när jag inte kan hjälpa...
Vad gör man när ens barn har fastnat i en handling och allt jag gör blir inte ett dugg bättre. Jag känner mig så hjälplös när jag ser henne lida och hon säger att hon bara måste.
Det är så att min stora tjej går på toaletten så mycket under dagen, hon sitter kanske nästan halva sin vakna tid plus ungefär en halvtimme på natten på toaletten för som hon säger hon bara måste. När hon vaknar på morgonen så börjar hon planera för sina toabesök under dagen, hur och när hon ska gå.
Hon avbryter i leken, missar tvprogram, ja mycket blir lidande i hennes vardag. Vi har nu kontaktat proffessionell hjälp, och jag hoppas vi får den snart.
Under den här helgen har allt bara eskalerat...
Igår tyckte hon att väggarna föll över henne och idag fick hon en konstig känsla i magen så hon bara grät och skakade, detta är på kvällarna då hon ska gå och sova.
Ikväll slutade det med att hon somnade i soffan hos mig och jag vet att när vi bär ner henne till hennes säng så kommer hon vakna och säga att hon måste på toaletten...Ja jag känner mig så hjälplös....

Lycklig tjej!!

Jag hoppas att allt ordnar sig relativt snart i allafall, speciellt för hennes egen skull då hon själv tycker det är jobbigt.

Annars har helgen varit ganska skön, idag har det varit kanonväder vi har varit ute nästan hela dagen, härligt!

Bytte däck på bilen varav en fjäder eller nåt gick av, den måste varit en längre tid. Så nu står vi utan bil...ahhhh....hemska tanke...Tur att mamma har två bilar så vi fick låna en av dom ett par dagar i allafall. Där försvann nog skattepengarna...

men men det kunde vart värre...

Ha det gott

Kram Anna

GLAD PÅSK

Ja Glad Påsk på er allihopa,
Vi har haft en underbar påskafton, solen har varit framme hela dagen, dörrarna har varit öppna och vi har gått ut och in. Härligt!!
Mormor skulle komma med påskägg idag så vi bjöd henne på mat, vi tog fram grillen och grillade en bit ryggbiff sen i ugnen hade vi supergod rotfruktssallad, Mums!
Barnen blev superglada för sina presenter och ägg, mormor hade sytt en påse som man kan ha som gympapåse eller nåt annat den var fylld med godis och ett Dora nattlinne. Sen hade hönan Agda och påskharen gömt ägg och lämnat rockringar i trädet:-)

Hoppas att morgondagen bjuder på lika mycket sol, kanske ska jag städa klart på altanen eller så ska jag bara vara....

På eftermiddan ska vi till stigtomta på lite påskmat, ska bli trevligt.

Jag hoppas ni alla får en underbar fortsatt påskhelg, vi njuter i allafall till fullo då vi är lediga tillsammans.

Stor kram

Anna