måndag 12 april 2010

Älskade barn

Min älskade tokiga busiga Matilda har det så jobbigt, hon gråter säger att hennes hjärna säger att hon måste. Jag lider med henne så mycket..
Idag vid lämningen på dagis fick jag inte gå utan skulle följa med henne på toaletten där satt hon en bra stund, hon sa att det känns som jag är ledsen som att jag måste gråta. Jag sa till henne att jag skulle krama om henne och behövde hon gråta så fick hon göra det hur mycket hon ville.
Men jag var ju även tvungen att säga till henne att jag måste åka, hon grät ännu mer, satt i mitt knä och bara grät. Mina tårar kom då också jag känner mig så hjälplös...jag vet inte hur jag ska hjälpa mitt barn, allt jag gör blir inte till någon skillnad Mitt inre bara skriker, jag vill vara stark för Matilda men det är så tungt. Men jag finns här alltid för henne!

Personalen på dagis frågar mig hur de ska göra, jag har inget bra svar. Jag har sagt att de får göra vad som känns bäst för Matilda och dom.
Det är svårt för oss att göra vissa saker på dagen att åka iväg eller liknande enklast är att vara hemma i vår trygga miljö. Men det går ju inte alltid, ibland har vi ju tider att passa så är det ju bara...
Nu ska jag fara iväg för att få lite akupunktur, ska nog be att få lite uppiggande nålar...


Hoppas ni alla får en bra dag.
Kram Anna

2 kommentarer:

  1. Vännen, vilka tunga stunder ni genomlider. Jag känner så för er, för underbara Matilda. Vi finns här om Matilda skulle vilja komma över och leka någon dag. Vi kan ta en kaffe, töserna kan studsa runt och bara vara. Vet att min stora är i stort behov av normalitet och glädje. Töserna har ju haft så roligt tillsammans förr så tror du att Matilda vill så finns vi några få steg bort.

    Kram till Er

    // Gabriella

    SvaraRadera
  2. LILLA GUMMAN,,,, fasen va tungt för er alla,,, Jobbigt för Dig att inte veta vad man ska göra,,,, STOR kram till er,,,, Vi är hemma i morgon Lediga Om ni vill komma hit på efm!!! KRAM

    SvaraRadera